Det sommaren ger

som tiden stod still
en händelse utan slut
parken halverad och tömd
du är frånvarande
jag är glömd


till ljudet av fart
tickar ödesklockan ett steg
närmare midnatt
jag såg dig med nya ögon
när torgen tömdes & snön
fyllde lungorna
med fläckfria minnen


det är inte sant
har aldrig varit det
men det känns för nära
vi var inte där för att se
utan där för att lära milen dra sitt
till stacken


& när solen kräver buskagen
på grönt
står klockan still, vädrar morgonen
luft & vi faller genom våningarna
genom avstånd
till varandra
en glimt av tröst
en smak av skönhet

gröna mil - skiss

det är gröna mil
oss emellan,
ta ditt blonda leende
och ät mörkret inifrån
tugga dig fram till mig


röken svävar i lokalerna
svarta änkor i utsläppt
hår
svänger sina tårar i stängningsljus
svårt skakade av
den nya soulen


det är gröna mil
emellan oss
löper den dammiga gränsen
mellan rötter och flykt
genom öppna dörrar kommer
de hårdaste sparkarna


& solen stiger med trummor
så fjärran att de rymmer
en kropps hålrum
när du stod stum kvar
rasade parkerna
husen vaknade
...