Jag har hittat ett hem till mitt mörker
Det har adopterats av ditt hår
Allt som jag såg som svårt
Ger mer färg till dina lockar
Jag kan gömma mig för vad som helst
Försvinna i regnet de fällde över
Torra leenden & sönderlästa attribut
Men ur hålan jag levde i kunde jag skymta himlen
Två stjärnfall efter varann
För bra för att vara sant men det hände
I ögat av en storm som vände tändes nya
Ljus i två separata hjärnor
Som om stigen trampats upp till en autobahn
Och staden öppnat sin själ
Så var det att hitta hem &
jag säger aldrig vem som sa det först
men det var längesen, spelar ingen roll
jag är ett såll för dina ord
jag läcker kärlek för du skar upp mig
ett sinneslöst mord men ingen ställer dig
till svars när det enda du har gjort
är att lyfta mig från träsket jag var i då
till stormen jag flyger med nu
när jag passerade din balkong en sensommarkväll
skrek mitt bröst med en gäll röst
att här är din höst, här vill du stanna så länge
det går
