Otåliga sånger

Jag sover med ögon öppna som sår
fälten med all den kärlek jag aldrig
förmår att skörda


du från det förflutna spådde mig
storslagenhet eller undergång
men aldrig en likgiltighet
lika högljudd som den här


jag önskar någon drog oss över samma kam
att vi föll stillsamt som tunna hårstrån
i sommarljus
jag önskar någon slog oss lika hårt
med samma piskor, med samma ton
i sina öron




allt jag vill är att komma ikapp,
kamma hem den lilla vinsten
som heter ihågkomst
för aldrig har jag varit något
mer än oförlösta sånger
som otåligt klöser insidan
av mitt bröst