Augustigräs

Det går toner genom natten
vissa, som låga vyssjanden
& andra som trötta fötter
i tunga kängor
vi möts i vägskälet när trafikljusen
smälter in i soluppgång och landet
ligger i kuvös
men än är det långt till värme
& stjärnorna rabblar minnen
det är därför de blinkar



Bakom dina ögonlock ryms augustigräset
ljustorrt och spräckligt men med doften
av sekel på sekel av upplysta kyssar
fastkilade i fibrerna
ditt fönster står halvöppet
och melodierna som smet ut är uppblandade nu,
där de förut föll som istappar
när du sökte mina svar
är nu förlösta hymner strömmande
ur hans torra händer

Rödlöv

Ett år har gått men jag kan inte minnas något

Mer än din hand som söker min

Där i mörkret av din alkov

& det är en gåva och en sjukdom jag har

Att hålla mitt blod kokande, mina impulser är

Femtio explosioner i sekunden

Du som känner mig kan läsa mitt ansikte

Som blekta bibelblad uppflugna på

högspänningsledningar

Du är hösten för mig

En värme insprängd i ett råmulet stiltje

Ett fladdrande rödlöv att ackompanjera

Blåfrusna fingrar

När jag läser himlavalvet om nätterna

Ser jag ingen annan, varken nu eller då

Som har min framtid så totalt

I sina händer