De gökar som vi var

Tillbaka som en gammal hund
pissade ett alldeles för snävt revir
jag lever över mina tillgångar
för att bara för en stund få känna
att de vilda åren inte ännu är förbi,
det fria ordet fortfarande mitt
att betvinga




när landet slås i skymning
och när skyltar släcks ner, vi hopar oss i klungor
väntar på initiativet av en hand som vågar mer
som erbjuder en pakethållare hellre 
än en taxi genom ensamhet
till en lägenhet med sju sorters speglar
men inga fönster




vi letar efter men störs
av de som kom för nära
som hör på vår andning att de är inuti
känslolivets gökar har hittat nya bon
som vi har samlat, som vi har byggt
en gång satt vi däruppe och tittade ned
nu vänds nackarna uppåt, i onaturlig vinkel