tisdag 16 november 2010

versmitt i livet

se solen stiga som en rastlös hund
om våren
men var snäll och ligg kvar en stund
jag behöver dig mer än
jag har medgett under
de här åren


hör det yngre livet vakna
i rummet intill vårt
och i henne lade vi allt
vi låter bli att sakna
för vägen är lika öppen
men utan drift


och jag ser att jag lämnat spår
känner hur dina händer inte längre
håller om lika hårt
men låt oss smaka trohet i varje tår
låt oss lura alla våra vänner
om hur kärlek blev svårt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar