Du vet hur jag tänker
men vad skänker det för ro
när den sista nysnön försvunnit
har jag hissat de svartaste segel vintern
kan uppbringa
skickade jag de sista vännerna
nedför bödelns flod
det sista jag äger
kommer med eftersändning
du var ute och sprang
när jag slogs av tanken och skrev
under de hängdas manifest
livet är skuggor
varje dag växer sig trängre
när i dig
jag fann mina stolta ängar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar