måndag 20 december 2010

Hieroglyf

jag hängde kvar fast jag visste

att vi ville olika hur länge som helst.

men jag ville ju inte hetsa dig.

du satt på ditt rum med längtan bort

och hundra kyssar kunde inte hindra

avståndet som slogs upp i mig.



Förr eller senare förstår jag

att inget varar för evigt, inget är skrivet i sten

men jag är hellre en omöjlig hieroglyf

än lämnade i smutsen med dig

du hittar alltid nya spår men jag varar

i tusentals år


det blir ensamt i sanden och hettan

det blir kallt om nätterna

du kan läka dina sår på några veckor

men jag varar i tusentals år



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar