Jag känner dig och dina skäl
att varje kväll
släpa ut dina arkiv & sätta
dem i brand
Som en insikt av din istid
står elden som symbol & din andedräkt
klär sakta av sig
månen får vikariera som strålkastaren
du förtjänar men aldrig får
& alla papper torkade löv
insamlade under blöta höstar
där ett hjärta på en halvmeter
gick sönder mot milsvida
läppar
Så står du där och hoppas
på en större mening
i dina rörelser, ett magiskt inslag
flammor för födelse
rök för död
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar