Tvillingljuset

Mitt sena jag ligger

tätt intill det tidiga

så stilla att det

liknar en död

jag bytte in solen

mot tystnaden &

alla dess volymer


Alldeles för hastigt

för jag handen över

morgonens lockar

osäker om jag

vill väcka den delen

som aldrig mött annat

än flyende tid


Men jag låter det vara

ifred en stund till

innan dagens krig

bryter in genom fönstret