Ryttare

*


stadens siluett är ett skelett
i fjärran reser sig röken till figurer
över de soldater som ingen av oss
blev solnedgången är blödarsjuk
och vi ser fyra ryttare närma sig
bromsa in och viska till varann
vi är i utkanten av världen
vi är öde och bara
en långsam vind vajar benen
till sömns


*

fler & fler
blir ryttare, bli bärare av viruset
som knyts fast i en tråd
ersätter den tappade tanden
i glaset

mer eller mindre
bundna till en tro utan tröst
emaljögon
mordiska viljor
& jag passerar
fyra slaktare per centimeter
på vägen hem


*

mannen med omloppsbanan
sitter och leker
lever sin dröm på ett sopberg
av kapade lemmar & svullna kukar
blödande magsår i pant
för att få andas i hans sakrala
atmosfär
där vill man vara, vill man dö
högst upp på berget