du vet att jag vill till en stad
utan nummer
till gator där regnet smakar,
infaller sig naturligt
en plats som ingen hör hemma
i skåpen hittar du det som behövs
inget mer
och när fönstren tystnat
gardinen fallit och teven tänt av
sträcker sig du dig genom
tid och rum
kommer inte nära men intimt
med händer spillda
på männen som betalade
dig för poser i skogarna runt
motorvägen
jag får plåstra dina naglar,
dra ut brutna ben &
rensa bort de grövsta kvistarna
det är inte kärlek,
sånt sparar du på
jag vet du vill till en skog
där bäckarna aldrig rinner
ifrån dig
där skriken inte stannar
i kronor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar